Tvättmedel
Tvättmedel finns i olika former, i
pulverform, flytande, som gel, tabletter och så vidare. Man kan även dela in
tvättmedel i grupperna vittvätt och kulörtvätt. Vittvättmedel innehåller
blekmedel för att bleka bort fläckar och att behålla textiliernas vita färg.
Kulörtvättmedel är för färgade textilier och innehåller inte något blekmedel
eftersom annars skulle det göra så att klädernas färger mattas av.
Förekommande ämnen
Tensider
De flesta tvättmedlen innehåller
tensider vilket har förmågan att lösa upp smutsen från kläderna man tvättar. Tensider
är ett samlingsnamn för substanser som sänker ytspänningen för exempelvis
vatten, vilket gör att tvättvattnet tränger in lättare i tyget. Ämnena består
av en vattenavvisande (hydrofob) och en vattenlöslig (hydrofil) del. Tensid är
en molekyl som kan kanske bäst kan förklaras som ett ”huvud med en svans” där
huvudet är den vattenlösliga delen (hydrofil) och svansen är den fettlösliga
delen (hydrofob). Den vattenlösliga delen bestämmer vad för slags tensid det
är. Oftast består smuts av fett i någon form och tvätteffekten uppstår genom
att tensiderna borrar in svansarna i fettet och skapar därigenom en hinna runt
fettklumpen och lyfter ut smutsen i vattnet.
Olika sorters tensider som finns
är:
• anjoniska tensider, negativt
laddade
• katjontensider, positivt laddade
• nonajontensider, oladdade
• amfolytiska tensider, laddningen
beror på PH värdet.
Det är anjontensider och katjontensider som
nästintill alltid förekommer i tvättmedlen.
Fosfater
Förr användes fosfat som ett ämne i
tvättmedel. Fosfat blev dock förbjudet att använda i EU eftersom det hade en
negativ påverkan på miljön. Fosfater var under en lång tid en viktig ingrediens
i tvättmedel därför att den hade egenskapen att mjukgöra tvätten. Nackdelarna
var att reningsverken inte kunde ta hand om fosfaterna vilket bidrog till
övergödning av många sjöar. Övergödning betyder att igenväxningstakten av sjöar
ökar och gör så att sjön snabbare övergår i en våtmark, vilket självklart har
en mycket negativ påverkan på djur i vattnet, exempelvis kan inte fiskar leva i
sjön längre och det slutar med att fiskarna dör ut. Tvättmedlen som inte har
något innehåll av fosfater innehåller istället ofta zeoliter, såpa (såpbaserat
tvättmedel) som generellt anses vara bättre gällande miljötänk.
Olika tillsatser
Det finns olika tillsatser som man
också brukar ha i tvättmedel, som till exempel CMC som fungerar som smutsbärare
vid tvätt. Den smuts som tvättas av från kläderna hålls flytande i tvättvattnet
utan att falla tillbaka på textilierna. Ibland använder man optiska vitmedel
för att göra så att man uppfattar tvätten vitare än vad den egentligen är och
färgerna kan ses som klarare.
Någonting man även brukar ha i
tvättmedel för att tvätten ska få en härlig doft är parfym.
Tvättmedlets
samhällspåverkan
Självklart har tvättmedlet påverkat
samhället på olika sätt. Innan tvättmaskinerna och de moderna tvättmedlen fanns
brukade man börja med att lägga smutstvätten i blöt i vatten med i något som
kallas lut eller soda. Efter ett par dagar i blöt gnuggades tvätten med
händerna, ibland mot en tvättbräda. Sedan kokades tvätten i en stor tvättgryta.
Tvätten sköljdes där vatten fanns, till exempel i en å eller sjö. Till slut
klappade man tvätten med ett klappträ mot en bred bräda längst ut på en brygga.
Därefter var det dags att hänga upp tvätten på tvättlinor för att få den att
torka. Dock kunde man inte tvätta alla sorters kläder på detta viset utan då
fick man tvätta dem i urin eller i vatten med riven potatis. Fläckar på
kläderna togs bort med brännvin. Denna process tog väldigt lång tid, så
tvättningen effektiviserades rejält då tvättmedlet samt tvättmaskinen kom till.
Nu då tvättmaskinen och tvättmedlet finns behöver man bara slänga in kläderna i
tvättmaskinen och hälla i lite tvättmedel och sedan trycka på en knapp och så
tvättar maskinen alltihop själv. Tvättmedlet har definitivt påverkat samhället
på så sätt att tvätta kläder har blivit en mycket mer effektiv och inte lika
energikrävande process.
Källor
